När Greenpeace kom till den israeliska ambassaden möttes delegationen av svensk polis som meddelade att personalen ”av säkerhetsskäl” inte kunde komma ut och ta emot olivkvisten. Istället ville ambassadpersonalen att poliserna skulle ta emot kvisten och brevet, och sedan vidarebefordra brevet till dem. Så blev det.

Tyvärr ljög israelerna både för Greenpeace och den svenska polisen. När vi senare mötte samma poliser vid den ryska ambassaden fick vi tillbaka vår olivkvist eftersom israelerna ”vägrade att ta i den”.

- Det är en tragedi att en demokrati som Israel väljer att behandla den här allvarliga frågan med en sådan ignorans. Vi vet att Israel inte erkänner sitt kärnvapeninnehav, men att ta till lögner för att slippa befatta sig med ett fredsupprop är ett chockerande beteende, säger Jan Isakson, talesperson på Greenpeace.

På den kinesiska ambassaden vägrade personalen att svara både på telefonsamtal och porttelefonen. När aktivisterna sedan sökte kontakt via den konsulära avdelningen fick de till sist beskedet att ingen skulle ta emot olivkvisten och brevet. Då lades brevet på ambassadens brevlåda istället.

På övriga ambassader var bemötandet betydligt bättre. Representanter för USA, Storbritannien, Frankrike, Nordkorea, Indien, Pakistan och Ryssland lovade alla att vidarebefordra brevet till sina respektive ledare.

Det öppna brevet, som kommer att offentliggöras i morgon, är undertecknat av Greenpeace generalsekreterare Lennart Daléus plus höga företrädare för Kristendomen, Islam, Buddismen och Hinduismen i Sverige.

Vid överlämnandet av det öppna brevet framfördes på säckpipa stycket Kofi Annans Prayer for Peace av Jonas Hallgren. Säckpipsblåsaren flankerades av två fanbärare med stora fredsflaggor. Musikstycket är komponerat av före detta chefsjuristen på FN Hans Corell till Kofi Annans ära.